söndag 28 april 2013

Sommar förr och nu

Så var det söndag igen och veckorna bara rusar förbi. Jag längtar verkligen efter sommar, sol och lediga dagar, att få göra precis det man vill med tiden. Vad jag minns så tyckte man att sommaren var lång när man var liten, det går ju inte att påstå att det tyckandet är detsamma nu :) Det finns nog ingenting som kan slå den där känslan den första semesterdagen, när man vet att hela semestern ligger framför en, då känner man sig salig av lycka och vill stoppa tiden. Det brukar alltid ta de första två veckorna att varva ner och känna lugnet, kroppen är inställd på jobb och stress så det tar ett tag att få kroppen i vila. Sen är det ju alltid en massa "måsten" som kommer med sommaren också och särskilt då för de som har hus eller stuga.

                                                        Bilderna från Google

Jag vet inte om man romantiserar det som har varit och inte alltid ser det med klara ögon, men att tänka tillbaka på barndomens somrar och minnas det som var då, det är en känsla som man skulle vilja ha tillbaka. Denna bekymmersfria tid när man i stort sett ingenting visste om någonting och bara behövde tänka på om man skulle bada, leka affär, hoppa hage, hopprep, cykla eller göra något annat utomhus, för utomhus var man i stort sett alltid till skillnad från dagens barn. Nu lockar TV, TV-spel och dator mer än att hitta på något utomhus.

                                                     Bilderna från Google

Se på TV var ingenting man gjorde särskilt ofta, det fanns bara ettan och tvåan och då var inte utbudet så stort heller. Det är härligt med utveckling och visst är televisionen och andra medier fantastiska, men vilken inverkan detta har på våra barn återstår att se. Det är svårt som förälder att försöka sortera bland alla dessa intryck som barnen matas med hela tiden och även vi vuxna har ju samma svårigheter.
Var det bättre förr? Det kan vi nog diskutera en hel del om och visst finns det både för och nackdelar med allt, men det viktiga är att vi lyssnar till vårt eget sunda förnuft när det gäller våra barn.
Jag är i alla fall glad att jag växte upp på 60-talet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar