Livet och döden

Sitter i soffan och försöker samla tankarna. Fick ett samtal från en kusin om en nära anhörig som är sjuk i cancer och har påbörjat cellgiftsbehandling. Det visar sig nu att vår släkting är riktigt illa däran och inte har så lång tid kvar att leva, det känns fruktansvärt eftersom hon bor 100 mil härifrån och dessutom inte har några släktingar där mer än sin sambo. Allt det här är svårt att ta in och det känns väldigt jobbigt när en person som alltid funnits i ens liv, plötsligt blir dödssjuk. Jag har ganska många i släkten som drabbats av cancer och därför är det svårt för mig att låta bli att tänka på att även jag kan drabbas av denna hemska sjukdom. Tanken på det gör mig olustig men samtidigt är jag ju medveten om att det inte går att oroa sig i förväg, då slutar man ju att leva. Jag tror på att det som är tänkt att ske det sker oavsett vad vi gör, det enda vi kan göra är att sköta om oss själva på bästa sätt och leva livet här och nu på det sätt vi vill och utan att bekymra oss för vad andra tycker och tänker.

Bilden från Google

Alla vet ju att vår tid på jorden är begränsad och att det är så viktigt att ta tillvara den tid vi har. Det är så lätt att tänka hur man borde leva och vara gentemot andra och sig själv, men när det väl kommer till kritan så är det inte alltid så lätt. Det finns ibland omständigheter i en människas liv som kanske begränsar denne på något sätt och som inte tillåter personen att göra det han eller hon egentligen vill. Jag vill vara en god människa och göra mitt bästa i alla väder men ibland räcker man inte till, ska man ha dåligt samvete då? Personligen tycker jag inte det. Om jag alltid gör avkall på vad jag vill göra och alltid låter andras vilja gå före, då är jag ju inte snäll mot mig själv och i längden mår jag ju inte bra av det. Det är så viktigt att få egentid och i synnerhet om man har hemmavarande barn, inte blir jag en bättre mamma eller pappa om jag aldrig får tid till att göra något bara för mig själv. Även om man som jag bor ensam och inte har några minderåriga barn hemma, så är det viktigt att ibland bara få vara utan krav på att behöva göra något och inte få dåligt samvete för detta.

Bilden från Google

                             

Italiensk lax

En supergod rätt som jag för första gången åt hos min väninna. Rätten är hämtad från Jennys matblogg, enkel att tillaga och perfekt att bjuda sina gäster på.

Italiensk lax för 4 personer :
4 portionsbitar med lax
1 burk med soltorkade tomater i olja

1 vitlöksklyfta
flingsalt

10 potatisar
ruccola
Italiensk salladskrydda

Fetaostkräm: 
2 1/2 dl creme fraiche
1 /2 pressad vitlöksklyfta
1 förpackning med fetaost

Salt
Italiensk salladskrydda

Gör laxen så här: Sätt ugnen på 225 grader.
Skala potatisen och skär i lagom stora bitar.
Fördela dem på en ugnsplåt som är klädd med bakplåtspapper.
Häll av 1/2 dl av olja från tomaterna och pressa ner en vitlök. Ringla detta över potatisen och ställ in i ugnen i cirka 20 minuter.
Skär sedan laxen i 2*2 cm bitar. Ta ut formen och fördela laxen, ringla över ytterligare ett par msk olja från tomaterna. Strö över flingsalt och ställ in i mitten av ugnen och låt steka i 10 minuter eller tills laxen är färdig.
Rör under tiden ihop såsen, smula osten och blanda ihop alla ingredienser och ställ in i kylskåpet. Ta ut formen från ugnen och hacka över lite soltorkade tomater och ruccola.