söndag 25 december 2011

Reflektion

Ja så var julafton och juldagen avverkad. Det har verkligen varit härligt att få ha mina barn och barnbarn hos oss på julafton, för visst är julen barnens högtid. När jag var liten minns jag så väl hur spännande jag tyckte att det var när tomten skulle komma. Varje år var det samma procedur; först skulle vi äta och därefter skulle det diskas bort. Det gick inte att ha julklappsutdelning innan disken var borta. Usch vad jag tyckte att det tog lång tid! Visst är det lustigt hur man kommer ihåg vissa saker från barndomen utan att man förstår varför. En sån sak är när morfar sa till tomten; - Om tomten lyfter på skägget ska han få en hutt! Hur sjutton minns jag det?? :))


Vi har ätit så mycket gott under dessa två dagar, både mat och slisk och det hör ju faktiskt julen till. Själv sitter jag nu i soffan och lovar mig själv att efter nyår ska det bli annan ordning på mig. Slut med undanflykter, nu jäklar ska det bli regelbunden motion igen. Det har varit väldigt dåligt med motionen under den här hösten p g a att så mycket har hänt. Jag har helt enkelt inte orkat ta tag i det men nu ska det som sagt bli ändring. Fast just nu känns nyår väldigt långt borta :=) Endast promenader får det bli tills dess.
Som avrundning lägger jag in den här låten som avslutning på denna juldag. Den är i mitt tycke en av de mest stämningsfulla versionerna av Silent night. Håll tillgodo!


Ha en fortsatt bra helg allesammans!

lördag 17 december 2011

Knäckkakor


100 g rumstempererat smör
1 dl strösocker
1 msk vaniljsocker
1 msk ljus sirap
1 tsk bakpulver
2 ½ dl vetemjöl

Gör så här:
  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Rör margarin och socker poröst
  3. Blanda ner vaniljsocker, sirap och bakpulver
  4. Tillsätt till sist mjölet
  5. Arbeta ihop till en deg och dela degen i två delar
  6. Rulla ut dem till tumtjocka längder och lägg på en plåt
  7. Platta till dem och grädda mitt i ugnen i ca 15 minuter
  8. Skär de gulbruna längderna i jämna bitar medan de fortfarande är varma.

Chokladrutor med himmelsk glasyr

200 g smör
4 st ägg
4 dl socker
2 dl vetemjöl
1½ dl kakao
2 tsk vaniljsocker
OBS! Det ska inte vara något bakpulver i denna kaka

Gör så här:
Smält smöret samtidigt som du vispar ägg och socker pösigt. Rör ner smöret.
Blanda de torra ingredienserna för sig och rör sedan ner detta i smeten. Smöra och bröa en form och häll i smeten.
Grädda kakan långt ner i ugnen, 175 grader i ca 20-25 min. Låt stå och svalna.

Glasyr:
100 g Philadelphiaost
60 g smör rumsvarmt
2 tsk vaniljsocker
5 msk kakao
4 dl florsocker

Gör så här:
Lägg philadelphiaost i en skål tillsammans med smöret, vaniljsockret och kakao. Rör ihop med elvispen. Sikta ner florsocker och rör om.
Bred på glasyren på den avsvalnade kakan och dekorera med strössel, silverkulor, cocos eller vad du vill. Det är inte nödvändigt att ha någonting mer på kakan än glasyren, den smakar lika bra ändå!

onsdag 14 december 2011

Tankar i december

Oj vad dagarna far iväg fort den här tiden på året! Det känns som att det bara är några dagar sedan det var första advent. Alla vet att julafton infaller den 24 december varje år, men lika förbaskat så samlas göromålen på hög i sista minuten. Nu finns det ju människor som är duktig på att planera och som aldrig behöver stressa, jag tillhör inte den skaran men jag avundas dem. Nåja, vi är ju alla olika och tur är väl det :=)
Där vi bor har vi några pensionärer som jobbar för att det ska se trivsamt ut på gården. De skottar snö framför allas broar och tänder marschaller eller lyktor runt gårdsplanen. Onekligen får de det att se väldigt trevligt ut. På de flesta balkonger finns det hängande lyktor som tänds i stort sett varje kväll. Jag vet egentligen inte om det är nån sorts tyst överenskommelse att alla ska ha ljuslyktor på balkongen, men även vi har det :=) Visst ser det mysigt ut, särskilt i dessa juletider, men ibland kan jag tycka att det är lite väl överdrivet med allt detta "puttinuttande". När vi flyttade in så funderade vi på varför så få hade tänt sina brolampor, det var bara vi och några till som varje kväll tände dem. Utan att någon har sagt något har vi nu förstått att det mest troligt är för att det ska se trevligare ut när alla dessa lyktor och nu dessutom utegranen är tänd. Ja, ja...vad säger man? Låt pensionärerna hålla på så länge de tycker det är trevligt.
                                               Bilden från Google
När det gäller julgran i år så tänkte vi först strunta i att ha någon, men då blev det protester bland de yngre :=) Min sambo fick tillstånd av vår vän att hugga en fin liten gran på dennes mark. Vi har två år i rad köpt gran för 350 kr, men det tycker jag är dyrt för att ha den två veckor inomhus. De var väldigt jämna och fina men barrade nåt alldeles otroligt fast vi hade gjort precis som säljaren sa. Jag försökte få in sambon på tanken att införskaffa en plastgran, men tyvärr misslyckades det helt och hållet. Kanske han har ändrat sig till nästa jul :=)
Det vi kan konstatera är att julen kommer oavsett om vi har julgran, inte köpt julklappar, inte bakat eller städat o s v. Så varför inte bara slappna av, värm en glögg, sätt på lite julmusik och bara var....

Ha det gott i stugorna!

fredag 25 november 2011

Första advent

Sitter i vardagsrumssoffan, det är tidig lördag morgon och jag njuter av lugnet både inne och ute. Igår hängde vi upp stjärnor och satte ljusstake i fönstren, vad mysigt det känns när julsakerna kommer upp. Jag är av den sorten som inte vill hänga upp några julsaker alls innan adventshelgen, för mig hör det liksom till att göra det på fredag och lördag. Vi drack också årets första glögg och då luktade det verkligen jul. Jag älskar julen och tycker att vi behöver den här högtiden mitt i allt mörker. Det som jag upplever svårt den här tiden är att dra ner på stressen. Jag är urusel på att planera julklappsinköp i tid och det slutar alltid med julklappsstress varenda jul. Jag tänker varje år att nästa år ska jag börja i tid men det blir aldrig så och jag begriper inte varför :=)

                                                 Bilden från Google

Idag ska vi ner på stan och handla lite, bl a en ljusslinga som vi ska sätta i en ljuslykta som vi har på balkongen, röda ljus och annat smått och gott. Det finns ju så mycket fina saker som man skulle vilja köpa och varje år kommer det något nytt som lockar. Jag måste erkänna att jag hade väldigt svårt att ta till mig stjärnorna på fot eftersom jag tyckte att stjärnor ska hänga och inte stå. Nu har vi faktiskt både stjärna på fot och hängande stjärnor, så även jag har anpassat mig :=) Dessutom är det ju så mycket enklare att få upp en stjärna på fot. Det finns nog ingen som är så omständlig som jag när det gäller att få en hängande stjärna att verkligen hänga rak, det är pappersstjärnorna som är värst. Jag känner hur pulsen går upp där jag står och drar i sladden och vickar på stjärnan tills jag har lust att slita ner den. Det är verkligen tålamodsprövande och min sambo har lika roligt åt mig varje år. När en av hans vänner kom på besök hos oss tog han för vana att alltid peta till stjärnan lite så den inte hängde helt rakt, jag hade kunnat strypa honom! :=)



                                                Bilderna från Google

Lite senare idag ska vi åka till Luppio och hälsa på min dotter och svärson. Jag ska hjälpa henne med julgardinerna och så får vi umgås lite. Det är ju hennes första egna hem och hon älskar verkligen julen och allt som hör till. Dessutom får jag ju träffa Sigge, Evelinas gokisse som hon tog med sig hemifrån när hon flyttade.
Nu önskar jag Er alla en mysig första advent!

söndag 20 november 2011

Vila i frid

Nu finns inte mamma längre....det känns konstigt att säga de orden. Min mamma som alltid varit en del av vårt liv, med ett skratt och en humor som inte lämnade någon oberörd. Hon lämnade jordelivet i fredags kväll och jag fick vara nära henne när hon tog sitt sista andetag. Hela tiden sa jag åt henne att hon inte är ensam, jag strök hennes kind, hennes panna och hår. Jag tror att hon visste att vi fanns där, att hon hörde våra röster och kände våra händer som strök på henne. Min mamma, så lugn hon såg ut där hon låg, det var sån frid över henne. När en människa dör blir huden i ansiktet alldeles slät, det är precis som att alla bekymmer och all oro bara har flugit iväg. Jag kommer aldrig att glömma de snälla, fantastiska människor som fanns där på Rönngården och gjorde allt för att mamma skulle ha det bra. De människorna kommer jag alltid att minnas.
Just nu är mitt huvud fyllt av allt praktiskt som måste ordnas, tänk vilken förmåga vi människor har att ställa in oss på sånt som vi måste göra trots att vi har sorg. Eftersom hon dog på fredag kväll så blir det först i morgon måndag som jag kontaktar begravningsbyrån och det jag hoppas är att begravningen sker innan jul. Det skulle kännas skönt att få klart den processen eftersom det nog är det jobbigaste att gå igenom. Jag har fått så mycket omtanke av människor runt omkring mig; ingen nämnd och ingen glömd och det värmer så otroligt mycket. Människor har ringt, skrivit på Facebook, skickat sms och visat att de bryr sig. När allt det här praktiska är avklarat och mamma är jordfäst, då får jag tid till eftertanke och kan bearbeta detta på mitt sätt. Det kommer att bli många tunga dagar, men jag är innerligt glad för att mamma slapp ligga länge och lida. Hon fick ett värdigt slut och behövde inte dö ensam.
Vila i frid mamma!

onsdag 16 november 2011

Klara besked

Så var det konstaterat; mamma lider av obotlig cancer. Hon har cancer i hela sin kropp; hjärnan, lever, njurar, lungor, mjälte o s v. Nog hade jag mina aningar och var inställd på detta, men när det blir ett faktum så känns det så definitivt. Jag ska snart förlora min mamma, ingen kan göra något åt det och jag kan bara ta till mig fakta och hantera det. Det känns svårt, även om hon är 77 år gammal så är hon min mamma och den som står mig närmast. Det är så många tankar och så många varför som kommer upp när sånt här händer. Det viktigaste för mig just nu är att hon inte ska behöva lida och att hon får den smärtlindring hon behöver när och om hon får ont. Det lustiga är att trots att förloppet har gått så fort och så långt, så har hon inte ont ännu och det är jag innerligt tacksam för.
Hon har inte demens som de först trodde, det är mest troligt metastaserna i hjärnan som orsakar hennes försämring vad gäller minnet.

Jag har familj och vänner som finns här för mig och stöttar, men det är helt ofrånkomligt att känna sig väldigt ensam mitt i allt detta. Jag tycker så synd om mamma, hon som varit en så glad, arbetssam och social människa som alltid pratat med alla. Av den personen finns inte mycket kvar. Hon är tystlåten, skrattar inte utan drar bara på munnen och ser så väldigt ynklig ut. Det känns så hårt att se henne så och min högsta önskan är att hon får lämna detta jordeliv innan smärtorna tar över. En mamma är alltid en mamma. Vi kommer inte längre att kunna åka dit och surra över en kopp kaffe, hon kommer inte längre att ringa och vara orolig över att vi ska iväg med bilen eller att barnen ska bli sjuka eller att någon ska göra dem illa. Hon var ofta ängslig över sådana saker, oroade sig ständigt att något skulle hända hennes kära. Visst har vi varit irriterade många gånger över detta, men nu skulle jag göra vad som helst för att hon åter igen skulle kunna ringa och oroa sig över något. Hon är min älskade mamma...

söndag 13 november 2011

Tankar i november

Idag vaknade jag upp till en söndag med några kallgrader ute, känns skönt i luften när det blir lite kallare. På något sätt känns det ganska onaturligt att det är flera varmgrader i november månad som det nu har varit under lång tid. Jag trodde inte att jag skulle säga det, men jag längtar faktiskt efter snön. Tänk vad det skulle vara tråkigt om det inte hade kommit någon snö till jul! När man har hund så är den här väderleken ingen höjdare alls, ständigt svårtorkade smutsiga och blöta tassar som måste torkas grundligt innan man kan släppa in honom. Charlie ser lika olycklig ut varje gång jag lyfter hans tassar för att torka dem :)
                                                     Charlie

Jag är en person som kan hinna avhandla en massa saker när mitt enda sällskap är en kopp kaffe. Igår när jag satt vid köksbordet och drack kaffe for mina tankar i vanlig ordning iväg åt olika håll. Det som uppehöll mina tankar mest var barn/barnbarn, mamma, julen, jobbet men inte nödvändigtvis i den ordningen. Vad gäller barnen så kände jag en stark längtan efter dem. Det spelar ingen roll hur gamla barnen är, i modershjärtat är de alltid ens små barn som man älskar över allt annat och barnbarnen likaså. Tankarna runt mamma handlade om hennes sjukdom och hur det ska gå. Hon ska ju på röntgen i morgon så då får vi klara besked om vad hon lider av. Julfunderingarna började genom att jag tittade på gardinerna och konstaterade att de snart ska ner och ersättas av julgardiner, trots att de bara hängt där några veckor. Jag älskar julen och då i synnerhet tiden innan jul med alla ljus och allt mys som hör till. Visst behöver vi julen den här tiden på året med alla ljus i det trista mörkret. Jobbet funderar jag på till och från även om jag är ledig. I mitt yrke är det mycket den här tiden med studiekortsskrivande, åtgärdsprogram, planeringar, utvecklingssamtal och betygsfunderingar. Det är ofrånkomligt att inte fundera eller jobba med något som rör skolan även på fritiden.

Jag vet inte hur Ni är, men att fundera mycket kan vara både positivt och negativt. Jag kan få mycket gjort i huvudet bara genom att sitta lugnt och fundera, men lika ofta kommer tankar som kanske inte är direkt kreativa. De tankarna är inte bra utan påverkar hela ens sinnesstämning. Konsten är att mota dessa innan de påverkar för mycket, det är inte lätt för tankarna lever sitt eget liv och seglar iväg utan att man ens är medveten om det.
                                          Bilden från Google bilder   

 Jag hoppas att Ni alla får en bra vecka oavsett vad Ni gör! Vi hörs snart igen...


söndag 30 oktober 2011

Mina hjärtan

                                          Elina äter sin första klubba
                               Daniel med sin minsta gumma, Wilma

söndag 23 oktober 2011

Livets kontraster

Söndag eftermiddag och jag sitter här och tittar på reprisen av "Bonde söker fru". Av någon anledning så fascinerar detta program mig, varför vet jag inte :=) Mitt lilla barnbarn Elina har sovit här inatt, det är så roligt att få rå om henne och bara ägna sig åt henne helt och fullt. Hon är väldigt lättsam att ha och göra med, somnar direkt jag lägger henne och sover sen hela natten. Dessutom gillar hon att mysa. När jag hade bytt blöja på henne la hon sig i min säng, klappade på täcket och sa "myysa". Så klart att jag var tvungen att lägga mig bredvid henne en stund. Likadant i soffan; där ville hon sitta hos mig och "myysa". Hon är så otroligt mysig denna gumma!

Jag har även hälsat på min mamma idag på korttidsboendet där hon är. Det är en jobbig tid just nu, både för min mamma och för mig. De har konstaterat demens men det är något mer också som vi ännu inte vet. Hennes värden är dåliga och läkaren har beordrat röntgen av hjärna, lungor och mage så vi får se vad det säger. Det känns hårt att se sin mamma förändras så brutalt på så kort tid. Hon har alltid varit en pratglad, skojfrisk och social människa men av den personen finns inte mycket kvar. Försämringen har gått i rasande fart, på bara några månader har hon blivit så mycket sämre och det känns hårt. Jag har inte riktigt tagit till mig allt som hänt, har inte haft tid att känna efter p g a att det är så mycket runt omkring henne att ta hand om. I slutet på den här veckan har jag känt mig så ledsen och uppgiven. Jag tycker så otroligt synd om mamma när jag ser henne; de tomma ögonen, uppgivenheten, förvirringen och alla kilon hon tappat. Jag vill bara gråta, det känns väldigt tungt just nu.

Det här är två av livets kontraster; det fina och det sorgliga, allt har jag upplevt i dag och dessa händelser är saker som gör att man värdesätter det enkla i tillvaron. Jag är frisk och orkar finnas till för mina nära och kära, för utan dem vore livet väldigt tomt.

Kärlek till Er alla!      

onsdag 19 oktober 2011

Wilma

Mitt andra barnbarn, Wilma
Född:111006 kl 19.01 i Sunderbyn

Längd: 53 cm
Vikt: 4625 g
                               
                                                          WILMA



lördag 8 oktober 2011

En stormig vecka

Lördag morgon, klockan är tjugo i nio och jag kan se solen mellan tallarna på baksidan av vårt hus. Tänk vad härligt det är med sol! Jag har sovit väldigt gott, helt utmattad av veckans alla göromål och en hjärna som har fått gå på högvarv. Ibland händer mycket saker i ens liv på en och samma gång och nu är det precis så för mig. Jag har inte hunnit skriva så mycket i min blogg men när det lugnar ner sig ska jag bli flitigare med detta. :=) Vi har nu hunnit installera oss i vår nya lägenhet men allt är lite huller om buller här inne p g a att de renoverar lägenheten. Det gäller att ha tålamod och se slutmålet framför sig, hur fint det kommer att bli både på väggar och golv. Just nu har de tapetserat klart kök, hall och ett rum samt målat taket och jag myser när jag ser hur fint det blir. Det svåraste att stå ut med är detta hemska slipdamm som lägger sig som en vit hinna överallt, ingenting känns fräscht. Nästa vecka ska vi lägga in klickgolv i kök och hall och det ska bli så spännande att se hur det blir. Mörkt brunt (valnöt) i köket och hallen uppe och gråsvart klinkerliknande golv i hallen nere, det blir nog fint till de ljusa tapeterna. Jag ska lägga upp lite bilder sen när allt är färdigt så ni får se slutresultatet.

En sak som hänt i veckan är att jag blivit farmor för andra gången till en helt underbar liten tjej; 4625 g och 53 cm lång. Det är en så stor lycka att få uppleva detta och se sitt barns drag spegla sig i detta lilla underverk. Jag är så stolt över dem! Det är ju ingen självklarhet att alla kan få barn och en del får kämpa väldigt länge innan det blir resultat, så att få uppleva farmorslyckan är ett privilegium. Elina är ju bara 1 1/2 år så hon har ju inte riktigt förstått att hon är storasyster, men allt eftersom åren går kommer de säkert att ha mycket roligt tillsammans. Linda och bebisen får inte komma hem förrän tidigast på söndag fm eftersom det var ett stort barn och Linda tappade så mycket blod. Linda var så klart besviken över att inte få åka hem men det är ju bra att de har koll så ingenting oförutsett inträffar med någon av dem. På åttiotalet när jag fick Daniel, var det vanligt att ligga längre på BB, de ville bl a se att amningen hade kommit igång ordentligt innan man fick åka hem. Nu för tiden får ju alla åka hem så snabbt de vill och det är säkert skönt för alla inblandade.

Nu ska jag ta tag i dagens sysslor men först av allt blir det frukost med gubben som ska jobba eftermiddag idag. Jag önskar Er alla en härlig dag!

måndag 26 september 2011

Just nu hos mig

Äntligen är den här arbetsdagen över! Jag sitter nu vid köksbordet, dricker kaffe, läser reklambladen och funderar hur jag ska lägga upp denna eftermiddag. När jag tittar ut genom fönstret ser jag ingen dimma som jag gjorde på morgon vid frukosten, istället ser jag solen som försöker tränga sig igenom molnen på himlen. Allting känns mycket lättare när solen visar sig och dessutom är det så mycket trevligare att vistas utomhus när vädret visar sig från sin bättre sida.

Helgen har bestått av ett evinnerligt packande eftersom vi ska flytta. Kartonger har fyllt både trappuppgång och lägenhet och vi har lyckats fylla nästan varenda en. Den här flytten kom lite snabbare än vad vi hade tänkt oss, men eftersom tillfället dök upp så kunde vi inte motstå att lämna intresseanmälan på lägenheten. Vi har bara bott ungefär ett år i vår nuvarande lägenhet så man kan nog säga att vi har fått lite rutin på att flytta. Fördelen med en flytt är att man får rensa ut bland alla onödiga saker man sparat och aldrig använder och det är en hel del kan jag säga. Jag har väldigt svårt att kasta vissa saker, t ex sånt som barnen haft när de var små. Ett exempel är dopljuset som pojken fick vid sitt dop för 27 år sedan och hans konfirmationsbibel och psalmbok. Jag frågade om han ville ha dem som minne men han bara skrattade och tyckte att jag kunde kasta bort dem :=) Givetvis kunde jag inte kasta dopljuset men efter mycket vånda åkte bibeln och psalmboken i soporna. Låter det hemskt? Jag fick lite dåligt samvete faktiskt.

Nu ska jag ta cykeln ner på Coop och titta på klickgolv som vi ska lägga in i kök och hall, det ska verkligen bli kul att få nya golv eftersom det gör så mycket för helhetsintrycket.
Det värsta är att jag är så omständlig innan jag kan bestämma mig för vad jag ska ha :=) Jag funderar och funderar, frågar om råd och funderar igen. Förhoppningsvis blir slutresultatet mycket bra.

Ha det gott tills vi hörs igen!

tisdag 20 september 2011

Pajalagröt

När vi nu lika är inne på nyttigheter kan jag dela med mig av receptet på en riktig "skitgröt" :) Detta är alltså ett recept för hårdmagade personer och den brukar tillagas på olika inrättningar där äldre bor. Garanterat fart på magen :)
Receptet är beräknat för 4-6 personer.

1/2 dl linfrön
1/2 dl russin
1/2 dl katrinplommon
1/2 dl torkade aprikoser
1 dl havrekli
2 dl fiberhavregryn
1/2 tsk salt
7 dl vatten

Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt över natten. Tillsätt detta när gröten ska kokas och låt alltsammans koka under ständig omrörning ca 3-5 minuter.

GI-bröd

Ett saftigt och nyttigt bröd.

2 dl havregryn
5 dl siktat Dinkelmjöl
1 dl krossat linfrö
1 dl russin
1 dl finhackade hasselnötter
2 tsk bikarbonat
2 nypor salt
4 dl naturell yoghurt
1 äpple (rivet)
3 msk honung

Gör så här:
Värm ugnen till 175 grader. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
Rör ner yoghurt, honung och rivet äpple.
Lägg bakplåtspapper i en avlång brödform. Häll smeten i formen och jämna till ytan med en slickepott.
Grädda längst ner i ugnen i 1 timme och 10 minuter. Låt svalna i formen.

                                               Bilden från baka.se

onsdag 14 september 2011

Daniel

För en mor är ens barn det bästa som finns, de får oss att känna både stor glädje och oro, de får oss att skratta och gråta o s v. Mitt äldsta barn är Daniel, en snart 27-årig kille med vackra ögon och ett underbart leende. Han var en stor kille när han föddes, drygt 4.2 kg och 52 cm lång. Under några månader hade han kolik, jag tror nog att alla som har haft ett barn med kolik vet hur det är när absolut ingenting hjälper och barnet bara skriker. Nätter eller dagar med skrik, skrik och åter skrik, bärande, vyssande och en otrolig trötthet! Detta pågick tills Daniel var drygt tre månader och därefter började han få prickar i ansiktet, på benen och på armarna. Läkarna kallade det för atopiskt eksem. Vi fick salvor att smörja med, både cortisonsalva och mjukgörande salvor. Det var en jobbig tid både för honom och för oss som föräldrar. De tog prover och det visade sig att han utvecklat en allergi mot mjölk men även mot hund och katt. Vi hade både hund och katt men han fick inga utslag av djuren och reagerade inte heller när han tog i dem, men läkaren sa att det fanns i blodet.  Om vi inte ville att han skulle utveckla astma så var vi tvungen att göra oss av med djuren. Det var en riktigt tung tid som följde.

                    Daniel 10 år tillsammans med sin lillasyster Evelina

När hans kolik släppte, vid drygt tre månaders ålder, sov han hur bra som helst. Vi la honom i spjälsängen och utan protester sov han hela natten. Han var en så otroligt tålig pojke trots att vi fick smörja honom så mycket och även ligga inne med honom på lasarettet när utslagen tog över för mycket. Han såg rent bedrövlig ut ibland, alldeles röd och svälld av allt kliande i ansiktet. Åren gick och med tiden växte nästan all allergi bort, det var så skönt att slippa smörja honom jämt och ständigt. Denna lilla kille utvecklades till en liten farbror, "gammalförståndig", frågvis, pratsam och så otroligt charmig och go. Han älskade bilar, traktorer, crossar ja allt som hade med motorer att göra och det gör han än idag :=) Daniel var inte gammal när han fick sin första cross och första gången han satte sig på den så visste han precis hur han skulle göra. Det var precis som om han hade känslan färdigt i sig, hur han skulle gasa, bromsa och styra. Visst var jag orolig ibland när han körde, men jag försökte att inte föra över min ängslan på honom.
Jag är så stolt över den här pojken och jag är så glad att jag fick bli hans mamma. Han har utvecklats till en fin, stabil, trevlig kille, snart 2-barnsfar och med ett väldigt stort hjärta. Han är min förstfödde och jag älskar honom så mycket!

fredag 9 september 2011

Filkaka

5 kkp filmjölk
5 kkp socker
3 tsk kanel
3 tsk malen kryddnejlika
1 msk bikarbonat
3 msk lingonsylt
1 1/2 hg avsvalnat smör
9-10 dl mjöl

Grädda i stora långpannan 200 grader ca 25 minuter.

Kalixpepparkakor

Ett "förrivärldsrecept" från en bondmora.

3 dl vatten
1/2 dl sirap
2 msk nejlikor
2 msk ingefära
2 msk kanel
2 msk bikarbonat

Blanda alla ingredienser och gör ett hastigt uppkok.
Rör ihop 750 g socker (ca 4 1/2 dl) och 425 g smör, tills blandningen är vit.
Häll den svalnade smeten över och rör tills det blir kallt.
Sist tillsättes ca 1,2 kg vetemjöl (prova Er fram).
Baka ut och grädda i 200-225 grader.
Om degen spricker så kan Ni tillsätta mer smör och om kakorna flyter ut kan ni tillsätta mer mjöl.

Bregottkakor

Mycket goda kakor som man kan fylla med sylt och grädde om så önskas, men de är lika goda som de är.

3 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 dl strösocker
2 1/2 dl maizenamjöl
1 tsk bakpulver
1 ask bregott

Blanda ihop alla ingredienser. Ställ ut ca 50 småbrödsformar på en plåt och fördela smeten i dem.

Klart!

onsdag 7 september 2011

Trevligt eller otrevligt bemötande

Tänk vad ett trevligt bemötande kan göra mycket! Genom åren har man fått vara med om många olika sätt att bli bemött på inom sjukvård, kommun, skola, affärer, privat o s v. Jag tillhör den kategorin människor som absolut inte kan hålla tyst om någon är sur, otrevlig eller allmänt vrång och irriterad. Alla har vi våra bättre och sämre dagar men jag anser att om man har ett serviceyrke, så ska man lämna sina personliga problem hemma. De flesta av oss som har besökt en affär, har nog någon gång stött på den där personen som inte orkar le och knappt orkar svara på tilltal och som ser ut som att de helst vill rymma långt därifrån. Tala om att en sån människa kan göra att man aldrig mer vill besöka den affären. Varför byter de inte yrke?? Om jag har råkat ut för någon mindre trevlig person så försöker jag alltid att vara tålmodig in i det sista, men till slut brister det för mig. Det spelar ingen roll vem det är jag pratar med, jag talar om precis vad jag tycker och då kan jag mycket väl be dem byta jobb :=)

                                                Bilden från Google
Jag förstår mig heller inte på människor som inte kan uppföra sig utan som jämnt måste kommentera eller komma med små inlägg bara därför att de känner för det. De har ingen urskiljning utan måste bara få spotta ur sig det de tänker på. Att de sårar eller förargar, det har de ingen tanke på. Jag och min sambo känner en sådan person, en människa med ett enormt kontrollbehov som är fruktansvärt osympatisk. Som tur är behöver jag inte ha så mycket med denne person att göra.
Människor som är positiva i bemötandet med andra människor, som orkar le, som har ett ord till övers för någon annan och som är sympatiska, de människorna minns man med värme. De är verkligen ett föredöme för andra och en stor tillgång för sitt företag eller sin arbetsgivare. Jag personligen vill inte vara en människa som folk uppfattar som sur eller osympatisk, det skulle vara fruktansvärt.
Ett leende och ett vänligt ord betyder så mycket!

lördag 3 september 2011

Drabbad av demens

Demens, dåligt minne, alzeimer....ord som klingar förskräckligt i öronen. Det finns nog inget som är så hemskt som att se en anhörig som alltid varit social, pratsam, skojfrisk och alltid haft nära till skratt, plötsligt bli en helt annan person. Det är svårt att säga exakt när jag såg att något inte stämde, men på ett ungefär vet jag när tecknen började visa sig. Första tecknet jag såg var när vi satt några stycken och pratade och skrattade, personen i fråga hängde liksom inte med i det vi pratade om, satt lite mer tyst än vanligt och frågade "vaddå?" ett antal gånger. Därefter kom det små signaler lite nu och då och allt eftersom har tillståndet eskalerat. Den drabbade kommer inte alltid ihåg att äta eller struntar helt enkelt i det, har därigenom magrat mycket och glömmer ibland bort om det är dag eller kväll. Försämringen har gått väldigt fort sista tiden och det känns bedrövligt. Det verkar också som att nedstämdhet kommer som ett brev på posten. Någon form av demens har den här personen drabbats av och nu ska det utredas av sjukvården.

                                        Bilderna från Google bilder

Plötsligt upptäcker man att när man samtalar med personen så hamnar nivån väldigt lågt, det känns som att prata med ett barn, det blir tillrättavisningar, upprepningar och förmaningar. Personen blir väldigt lätt irriterad och snäser ofta. Förmodligen är det en reaktion på sin egen frustration över att inte minnas eller att inte hitta ord för det man vill säga. För de anhöriga som drabbas blir det här en väldigt jobbig situation. Det är svårt att inte själv bli irriterad när den drabbade visar dåligt humör men känslan måste vara hemsk när man själv är medveten om sin egen minnesförlust. Min förhoppning är att hela den här utredningen ska gå fort och att personen i fråga får komma till ett boende där det finns social stimulans, trygghet och hjälp när så behövs.
Minnet är en komplicerad historia och förhoppningsvis kommer forskningen att göra stora framsteg vad gäller olika former av demens, det är åtminstone min önskan.

torsdag 1 september 2011

Prövningar i livet

Att livet består av prövningar, det vet nog de flesta. Vissa människor går igenom mer än vad man tycker är mänskligt medan andra får sig någon liten törn ibland. Det konstiga är att oavsett vad vi är med om i form av prövning, så kommer vi ur det lite starkare än vi var förut. Visst är det underligt hur vi människor fungerar? Jag har i mitt liv stött på både män och kvinnor som fått uthärda mer än vad man tror är gränsen för vad en människa klarar av. Det som är så fantastiskt med människan, är att vi klarar av betydligt mer än vad vi själva tror. Visst händer det något inom oss, vi blir aldrig den vi var förut men vi kan hantera sorgen även om den kanske aldrig riktigt lämnar oss. Vi lär oss att leva med det vi har gått igenom och dessutom kanske saker som förut var en del av vardagen, inte längre känns lika viktiga. Många omvärderar sitt liv och väljer bort det de upplever onödigt eller energikrävande och ersätter det med sånt de verkligen mår bra av. Detta tycker jag är en positiv sak som prövningen framkallar.
 En sorts prövning som både jag och min sambo går igenom nu, är när barnen är "på väg" ut ur boet. De står just nu med ena foten hemma och den andra utflugen. Visst är det blandade känslor när ens barn är i begrepp att flytta, men samtidigt känner man att det är dags. De är så självständiga och vill inget hellre än att få rå om sig själv. Samtidigt kommer separationsångesten krypande, det är ju trots allt ens minsta som ska lämna hemmet och det är en ganska stor omställning. Barn har flyttat hemifrån i alla tider, det är liksom en naturlig del av att frigöra sig och kliva in i vuxenvärlden. Jag hoppas att vi har gett dem de redskap de behöver för att klara sig och att de känner sig trygga i sig själv. Eftersom jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna, funderar jag mycket på hur allt ska bli o s v och säkert kommer jag att få fälla en och annan tår när flyttningen är ett faktum. Det känns som att ett kapitel av ens liv läggs i graven och ett annat tar vid. Vart tar åren vägen?
 Som sagt, prövningar finns det gott om och vill Ni dela med Er av tankar eller erfarenheter Ni har, lämna gärna en kommentar.

                                         Bilderna från Google bilder

onsdag 31 augusti 2011

Mangosås

2 dl Creme Fraiche (den feta)
Ett paket frusen Mango (tina upp innan)
En vitlöksklyfta
Chilipulver/chilikrydda ( ca 1 tesked)
Salt (efter smak)
Svartpeppar (efter smak)
Valfritt: dill/persilja/gräslök

Gör så här: Hacka den upptinade mangon i mindre bitar, och rör ihop med de övriga ingredienserna. Tillsätt mer av vitlök, salt, chilipulver osv om Ni önskar, alla gillar olika.

måndag 29 augusti 2011

Grekisk delikatesspanna

Den här delikatesspannan är väldigt god och en mycket bra bjudrätt. Drick gärna ett gott rödvin till, det förhöjer smaken.

Marinad till fläskfilén:
3-4 pressade vitlöksklyftor
1-1 1/2 dl olivolja
1-1 1/2 tsk sambal olek
2 msk soya
Strimla 2 st fläskfiléer (ca 1 kg) och lägg i marinaden över natten.
Smörj en långpanna och lägg i:
ca 1,8 kg skalad potatis i klyftor (ska täcka botten) - salta över
Ställ in potatisen i ugnen, 220 grader i 10-15 minuter. Ta sen ur pannan och strö över fläskfilén och marinaden, 1 röd och 1 gul paprika i strimlor och 1 gul lök i strimlor.
Överst lägger du skivade tomater och en burk fetaost i små kuber. In i ugnen igen i ca 35-40 minuter till. Serveras med kall sås och en vanlig sallad.

Kall sås:
4 dl turkisk yoghurt
4 msk majonäs
2 pressade vitlöksklyftor
2 tsk italiensk salladskrydda
lite pressad lime

måndag 22 augusti 2011

Höst och inredning

När vi nu går mot höst så får man sån lust att förnya sitt hem med olika inredningsdetaljer. Det kan vara ljus i olika former, ljushållare, nya gardiner, mattor, lyktor, blommor o s v. Det finns nog ingenting som är så roligt som att få köpa nya saker till hemmet, men alla små detaljer kostar pengar och fort har hundralapparna fladdrat iväg. Egentligen borde man spara på ett speciellt inredningskonto :=) Jag tycker att det är roligt att titta på olika sidor på nätet som säljer saker till hemmet, där kan jag få inspiration och tips när mina egna idéer är slut. Tänk vilken lycka att få Ernst Kirchsteiger som idéspruta till sitt hem! Jag är verkligen fascinerad av denne man och alla hans idéer. Tänk att ha sån fantasi och tillverka så fina grejer av gamla material, det skulle jag önska att jag kunde. Ibland vet jag inte om jag har hittat min stil eller om jag är en blandning av olika stilar. Jag tycker att det är snyggt att blanda olika stilar och även detaljer som inte tillhör någon speciell stil, utan något som bara är ens eget påhitt. Det lantliga köket och den lantliga inredningen älskar jag men har inte den stilen i mitt hem just nu, det passar liksom inte in i omgivningen med det övriga. Om jag skulle få ett helt nytt kök så skulle det nog bli just den lantliga stilen på det hela.

                                        Bilderna från Google bilder

Vi kommer snart att hamna i den situationen att vi ska kakla ovanför diskbänken och lägga klickgolv, men vad ska vi välja för kakel och vad ska vi välja för golv? Jag tycker att det är jättesvårt att bestämma eftersom det finns hur mycket som helst att välja på och jag har alltid stor beslutsvånda. Jag vill ju inte känna när det väl är gjort, att det var helt fel beslut. Det gäller att tänka sig noga för :=)
Har Ni något bra inredningstips? Tips på mysiga detaljer eller helt enkelt tips på bra sidor på nätet? Skriv gärna och berätta...

söndag 14 augusti 2011

Portergryta

Detta är en variant på porterstek. Jättegod gryta som enligt mitt tycke är godast att äta till potatis, gärna pressad. Jag har testat att göra av fläskytterfilé och det blev väldigt mört och gott. Det är gott att även blanda i små babymorötter, hela champinjoner och syltlök. Tillsätt efter tycke och smak.

1 kg grytbitar av älg eller nöt
1 flaska porter eller mörkt öl
0,75 dl outspädd svartvinbärssaft
0,5 dl soja
10 st enbär
1 tsk timjan
2 st tärningar köttbuljong
0,5 tsk svartpeppar
ca 15 st små skalade lökar, typ scharlottenlök
Vetemjöl(vispas i grädden)
Grädde (efter tycke och smak, men runt 2-3 dl, prova Er fram)

Gör så här:
Skär köttet i mindre bitar.
Häll porter, saft och soja i en gryta, lägg i enbär, timjan, buljongtärningar och svartpeppar.
Koka upp, lägg i köttet och koka det mört under lock 1,5-2 timmar. Använder ni fläskytterfilé behöver Ni inte koka köttet så länge eftersom det är så mört.
Fräs lökarna i lite matfett och lägg dem i grytan.
Vispa ihop grädde och mjöl, rör ner och koka grytan ytterligare ca 5 minuter.

fredag 12 augusti 2011

Potatismoussaka

Jag brukar göra en moussaka på potatis som är väldigt god. Det som gäller när man gör den här rätten, är att köttfärssåsen ska vara rätt tjock och krämig i konsistensen. Gör den inte lättflytande för då blir det inte lika gott. Som vanligt när det gäller mig så har jag inga direkta mått, det gäller att själv "känna av" hur mycket av varje ingrediens man vill ha.

Ingredienser
Potatis
Köttfärssås
Ostsås
Riven ost

Börja med köttfärssåsen som jag brukar göra av ca 800 g köttfärs. Förutom köttfärs använder jag lök, vitlök (ca 2-3 klyftor), salt, peppar, krossade tomater, tomatpuré eller ketchup och en redning på mjöl och mjölk till önskad konsistens. Givetvis kan Ni blanda ned annat också, ta det Ni tycker om. Tänk på att inte salta allt för mycket eftersom det ska vara ostsås också och osten är salt.

Gör därefter en vanlig hederlig ostsås. Jag brukar göra den på ca 8-10 dl mjölk och i den blandar ni bara smör, mjöl, salt, peppar och ca 4-5 dl riven ost.

Skala och skiva potatisen. Lägg hälften av potatisen i en smord ugnsform, därefter hälften av köttfärssåsen och sedan hälften av ostsåsen. Lägg sedan resten av potatisen, köttfärssåsen och ostsåsen. Strö riven ost över och grädda i 200 grader under ca en timme eller tills potatisen känns mjuk.
Om Ni inte vill ha så mörk ost kan Ni täcka formen i slutet av gräddningen.
Servera med en god sallad och något gott bröd. Ett glas vin till detta är inte helt fel :=)

Lycka till!



Snart höst

Jag vet inte om det bara är jag som upplever att det ligger något melankoliskt över sommarens slut och höstens intågande. Jag funderar mycket på allt som är och allt som har varit, men det är så jag är som person. Det känns lite sorgligt på något sätt även om hösten är fantastisk i sig. Jag tror att mycket beror på att vi människor lever upp under sommaren, vi lever ett annorlunda liv jämfört med de andra årstiderna. Alla vistas mycket utomhus och det blir sena kvällar, mycket umgänge och en relativt stressfri tillvaro. När allt detta tar slut känner man sig lite sorgsen även om kroppen och knoppen har fått vila. Jag har genom åren lärt mig att inte ha så stora krav på att det ska hända så mycket under sommaren, det tror jag är bästa sättet att få maximal vila. För mig är inte semester att resa hela tiden, än hit och än dit. Jag vill ha lugn och ro och absolut inte stressa runt på en massa ställen. Jag läste någonstans att det är flest skilsmässor efter sommarens slut. För många blir semestern en besvikelse, kanske vädret inte har varit bra, ekonomin tillåter inga extra utsvävningar, saker som familjen lagt locket på kommer upp till ytan och det blir bråk.

                                         Bilden tagen från Google
Sen finns det ju de som inte klarar av att bara vara under sin semester, de måste resa och vara igång hela tiden. Vi är ju olika och tur är väl det men för mig och även för min sambo är semester att få ro i kropp och själ, att inte planera så mycket utan ta dagen som den kommer. Vi lever i en inrutad tillvaro resten av året så därför tror jag det är viktigt att under dessa veckor, få koppla bort rutinerna och göra det man känner eller inte känner för. Vi som bor här uppe i norr har ju haft turen att ha en så fantastisk sommar med sol de flesta lediga dagarna. Vilken njutning det har varit även om inte all växtlighet har mått så gott av detta. Nu ser jag fram emot fina höstdagar med klar luft, men även mysiga höstkvällar med tända ljus och lyktor. Alla årstider har sin egen tjusning...

lördag 6 augusti 2011

Något att tänka på

Låt ingen annan diktera eller döma ditt liv.
Tänk inte på hur andra kan uppfatta dig.
Ingen annan kan veta varför ditt liv ser ut som det gör
och varför du gjort de val du gjort i livet, eller de val du kommer att göra.
Följ ditt eget hjärtas röst, lita på din magkänsla och var den du är.
Ingen annan kan vara den du är lika bra som du själv!

torsdag 4 augusti 2011

Tacopaj i liten långpanna

Detta recept är beräknat för den lilla långpannan, det krävs 1 kg köttfärs till den stora långpannan.
Botten
6 dl mjöl
1 tsk salt
3 tsk bakpulver
75 g smält smör
2 1/4 dl mjölk

Fyllning 1
500 g köttfärs
1 påse tacokryddmix
1-2 vitlöksklyftor (använd vanlig lök som alternativ)
1 burk krossade tomater
Stek köttfärsen och blanda i resten av ingredienserna.

Fyllning 2
2 brk creme fraiche
2 dl riven ost
2 ägg
salt och peppar
Blanda ihop allt.

Tryck ut pajdegen i en liten långpanna och stick hål med en provsticka eller gaffel lite överallt på botten.
Förgrädda i 200-225 grader tills den fått lite färg (ca 10 minuter).
Ta ut den från ugnen och häll i fyllning 1, därefter brer du på fyllning 2.
Garnera med lökringar och eventuellt tomatskivor.
Grädda tills den fått fin färg (ca 30 min).
Blanda en god sallad med fetaost till.

Smaklig måltid!

Parmakyckling

Ett recept som jag har fått av en god vän, mycket gott!

4 kycklingfiléer
parmaskinka
2 dl grädde
ca 1 msk maizenamjöl
2 pressande vitlöksklyftor
1 msk kycklingfond
2 tsk oregano
2 msk balsamvinäger

Bryn filéerna runt om, salta och peppra.
Linda parmaskinka runt varje filé.
Sätt i en ugnsform och häll över gräddblandningen.
Grädda mitt i ugnen ca 25 minuter i 225 grader.
Färsk bandpasta är gott till.

tisdag 2 augusti 2011

Beroende av tekniken

Det är nu ett tag sen jag skrev något i min blogg och det beror på att jag har varit på semester och inte haft tillgång till internet. Jag måste erkänna att jag kände abstinens redan innan vi åkt, jag som bl a är en trogen Facebookbesökare :=) Varken jag eller min sambo har någon Iphone och skärmen på vår mobil är så liten att det bara är jobbigt att sitta och titta på internet den vägen. Våra mobiler är inte gamla, jag har t o m garantin kvar, men i jämförelse med dessa nya tekniska underverk är de väldigt enkla. Idag fick jag ett förmånligt erbjudande från Telia med väldigt bra priser på olika telefoner. Jag kan faktiskt säga att det frestar mig att köpa en Iphone även om jag är hur dålig som helst på tekniska apparater. Egentligen vet jag inte om det är nödvändigt för mig att ha en sån avancerad telefon, men som sagt, erbjudandet är bra :=)
Tala om att vi skapar ett beroende för oss själva!



Nu ska jag fara och hälsa på mitt barnbarn, henne är jag väldigt beroende av :=)

Vi ses snart igen!


 

måndag 25 juli 2011

Vänner

Genom livet har man lärt känna väldigt många människor, både angenäma och mindre angenäma bekantskaper. Mötet med nya människor är väldigt spännande och något som jag välkomnar i mitt liv eftersom dessa möten tillför mig erfarenheter av olika slag. Det är inte alla människor som satt spår i mitt liv men de som gjort det är personer jag är mycket rädd om. Som person är jag pratsam och har lätt för att skratta, men jag är väldigt avvaktande innan jag släpper någon in på livet. Jag lämnar inte ut mig själv eller mitt liv åt vem som helst, det ska vara en person som jag känner stort förtroende för och som jag vet inte pratar vidare om förtroliga saker. Just förtroende anser jag är en av de viktigaste sakerna i en vänskap, att inte behöva oroa sig för att det man säger ska berättas vidare. Alla människor har nog ett behov av att få prata av sig om något de funderar på. Vissa människor kan göra det med vem som helst medan andra har en eller två personer de kan prata med.

Människorna på bilden är några av mina allra bästa vänner, personer som jag älskar att umgås med och som jag litar på. Under min uppväxt har det funnits personer som kommit och gått, några är fortfarande kvar trots att vi inte umgås lika intensivt som förr. Vi människor förändras ju en del genom livet, vi formas av upplevelser och möten vi haft. De personer som medfört negativa händelser i mitt liv har jag svårt för att ta till mig idag. Vissa saker jag har fått erfara har satt djupa spår i mig och påverkat mitt liv mer än jag någonsin kunnat ana. Det konstiga är, att allt det tråkiga en människa går igenom i sitt liv gör den personen starkare. Även om en människa har väldigt många bekantskaper så är riktiga vänner något som inte är en självklarhet och som inte är lika lätt att få. Det viktiga är inte kvantité utan kvalité och de personer man älskar och litar på är guld värda. Jag älskar mina vänner!

söndag 24 juli 2011

Cherish yesterday,
dream tomorrow,
live today
Sometimes you just have to smile,
pretend that everything is okey,
hold back the tears,
and just walk away

onsdag 13 juli 2011

Städning

Hur många av Er tycker om att städa? Jag vet att det finns de som verkligen tycker att städning är avkopplande och ganska kul, det förstår jag inte :=) Städning är bara ett nödvändigt ont och inte det minsta kul. Det jag anser roligt, är när städningen är avklarad och det är rent och snyggt överallt, då känner jag mig nöjd. Jag är uppväxt med ordning och reda, min mamma är uppväxt med ordning och reda och säkert hennes mamma också. Det här är väl något som är på både gott och ont. Jag lovar Er att på den här punkten har jag fått bearbeta mig själv för att sluta vara för pedantisk med allt och jag har lyckats bra tycker jag. Numera klarar jag av att det är lite dammigt och att det ligger framme saker, men det har tagit många år att bli så klok :=) När jag flyttade hemifrån hade jag stora krav på mig själv. Det skulle vara välstädat, mattfransarna skulle ligga raka, fikabröd skulle finnas i frysen o s v. Jag ifrågasatte aldrig kraven jag hade på mig själv, de var bara så självklara.

Det där levde jag med i många år, även efter att jag fått barn, fast i längden orkar man ju inte ha allt så perfekt, det tar för mycket energi. När julen kom skulle det bakas ett visst antal sorter, det skulle finnas viss sorts mat, även sån som ingen egentligen tyckte om men som bara skulle finnas där. Sen var det städningen, allt skulle göras så nära julafton som möjligt och mattorna fick inte läggas in förrän sent kvällen innan julafton. Allt skulle vara perfekt. Egentligen vet jag inte när jag började bryta dessa vanor, men jag tror att med åldern kommer visheten. Det är ju fullständigt galet att ägna så mycket tid åt att allt ska vara så perfekt. Självklart sitter detta i oss själva, om vi upplever det som jobbigt måste vi göra något åt det. Jag är en människa som gillar ordning och det kan man väl få göra, men det spelar ingen roll om det ibland är stökigt hemma, det klarar jag av. Om jag säger att det är en lätt match att ändra på sig, då ljuger jag. Det krävs upprepad bearbetning av sig själv för att lära sig att det faktiskt inte är någon katastrof om jag inte har hemmet så välstädat som jag önskar.

Våra tonåringars rum brukar se ut som att en jordbävning dragit fram, de skäms inte det minsta att ta dit kompisar fast de har en horisontell garderob på golvet. Jag och min sambo har fått frispel över detta mer än en gång, men nu orkar vi inte. De tycker att vi inte behöver bry oss eftersom det är deras rum. Numera drar vi igen dörren och låtsas som att det rummet inte existerar. Nu tror jag nog att de flesta tonåringar är mer eller mindre slarviga och jag tror säkert att det blir en annan sak den dagen de flyttar hemifrån. När det sker så hoppas jag att de fått med sig en sund inställning hemifrån till städning och annat.

tisdag 12 juli 2011

Långpannebulla

När det är sommar och sol har man inte alltid lust att baka, men ibland vill man ändå ha något hembakt. Här är receptet på en långpannebulla som är jättegod och som går väldigt snabbt att göra. Receptet och bilden kommer från Baka.se

150 g smält smör
5 dl mjölk
1 pkt jäst
1 dl strösocker
1 st ägg
½ tsk salt
11 dl vetemjöl (måste mätas för att få rätt konsistens)
Smeten ska vara lös

Fyllning:
150 g smör (rumsvarmt)
2 msk vaniljsocker
3 dl florsocker
100 g philadelphiaost

Gör så här:
Sätt ugnen på 200-225 grader.
Smält smör och tillsätt mjölk, värm till ca 37 grader.
Smula jästen i en bunke.
Tillsätt socker, salt och lite degvätska tills jästen löst upp sig.
Tillsätt sedan resten av degvätskan samt ägget.
Mät upp mjölet och tillsätt det.
Arbeta ihop till en lös deg och häll i en smord långpanna.
Rör ihop samtliga ingredienser till fyllningen och klicka ut den på degen.
Tryck med fingret med jämnt avstånd på degen för att fyllningen ska "komma ner" i bulldegen.
Jäs i 30 minuter.
Pensla med ägg och strö på pärlsocker.
Grädda i nedre delen av ugnen i ca 15 minuter tills den fått fin färg.
Skär upp i lagom stora bitar.

måndag 4 juli 2011

Potatissallad

Här kommer ett recept på en jättegod potatissallad. Låt den gärna stå några timmar innan Ni ska äta den så "gottar" den till sig.

700-800 g potatis
2 syrliga äpplen
1 liten bit purjolök eller 1/2 röd lök
1 bit (ca 15 cm) gurka
ca 8 rädisor

Dressing
2 dl gräddfil
1 dl lättmajonäs
2 msk senap
1 krm salt
1/2 krm vitpeppar
2-3 msk finhackad gräslök

Gör så här:
Koka potatisen (helst färskpotatis) och låt den kallna.
Gör dressingen.
Skär den skalade och kalla potatisen, äpplena och gurkan i tärningar.
Ansa och skär purjolöken i tunna strimlor eller hacka rödlöken i små bitar.
Tärna rädisorna.
Lägg i skålen med dressingen och rör om ordentligt men försiktigt.

Gott att äta till grillat!

söndag 3 juli 2011

Minns gårdagen,
dröm om morgondagen,
lev idag!

Nubbesallad

Den här salladen finns nog i ett antal varianter men jag brukar göra den här och den är supergod.

8-10 kokta kalla potatisar
3 dl gräddfil
1,5 dl majonäs
4 kokta ägg
1 röd lök
1 dl hackad purjolök
1 brk stenbitsrom
2 brk matjessill

Hacka ingredienserna i lagomt stora bitar och blanda ihop allt.
Inte helt fel med en iskall nubbe till :=)

Peach Melba

Jättegod efterrätt!

2 brk persikor
Gräddglass

Hallonsås
1 pkt frysta hallon
2 dl vatten
1/2 - 1 dl socker
Vaniljsocker

Koka såsen ca 3 minuter.
Mixa och sila bort kärnorna.
Värm persikorna i hallonsåsen.

Servera med en god gräddglass.
Endast dina verkliga vänner talar om för dig
när du är smutsig i ansiktet.

lördag 2 juli 2011

Tonfiskröra

En väldigt enkel och mager rätt som du lätt rör ihop och äter tillsammans med exempelvis pasta.

Tonfisk i vatten eller olja
Majs (på burk)
Röd lök (hackad)
Kesella

Rör ihop allt, klart att äta!

fredag 1 juli 2011

Gnäll och klagomål

Det finns mycket saker i livet som irriterar människan. Det kan vara vädret, priser på olika varor, djur som gör sina behov där de inte ska, klotter, människor man har svårt för o s v. Alla har vi väl någon gång varit irriterad på något men det går i regel över ganska fort. Sen finns det då människor som ständigt gnäller på något, som aldrig är riktigt nöjda och som definitivt inte kan säga något gott om någon annan. Det är den värsta sorten och de jag undviker om det är möjligt. Det måste handla om att dessa personer är fruktansvärt uttråkade och bittra på hur livet har blivit. Jag dömer ingen, man ska ha gått i dessa människors skor för att kunna döma dem. Däremot kan jag undvika dem för att inte påverkas av deras negativa energi. Det är oundvikligt att inte låta sig påverkas negativt när man är i närheten av någon som gnäller och klagar hela tiden. Hela atmosfären blir på något sätt infekterad och det är jobbigt.

Jag har och har haft en del sådana människor i mitt liv och jag tycker inte alls om det. En av dessa har jag helt enkelt sagt upp bekantskapen med, jag pratar inte ens med denne person. Det här är en människa som har tagit sig friheten att lägga sig i mitt liv på det mest otrevliga sätt, som har visat sådan respektlöshet att jag blir alldeles stum. Jag blev så besviken och ledsen men jag har insett att det inte går att ändra på en människa, det måste den personen göra själv. Det som retar mig mest är att jag alltid känner att jag måste förklara mig och det har jag ingen som helst orsak att göra till en som egentligen inte har med mitt liv att göra. Sådant beteende accepterar jag inte utan väljer helt enkelt bort en sån person ur mitt liv. Ingen människa ska ta en massa skitsnack från någon annan. Om en person inte respekterar mig så får de ingen respekt tillbaka, så enkelt är det.

Jag har många personer i mitt liv som jag tycker så mycket om, personer jag litar på och som ger mig energi. Då är det inte svårt att välja bort energislukarna, de klarar man sig utan. Jag tror att de här människorna inte mår så bra egentligen, de bär säkert på mycket som har format dem till vad de är idag. Vi har alla våra upp- och nergångar, mer eller mindre formade av vår uppväxt. Oavsett vilket så kan vi inte skylla allt på vår barndom och uppväxt, vi har ett eget ansvar också över vårt liv. Vissa får kämpa mer för att hålla gamla spöken borta, medan andra har haft en relativt bekymmersfri uppväxt. Vilket det än är måste vi själva ta tag i vårt liv och inte låta gamla händelser styra vårt sätt att leva. Vi har bara ett liv och det ska vi leva fullt ut.

Ha det gott!

Kycklingpanna med tagliatelle

När det är varmt ute ska middagen gå snabbt att tillaga. Det här är en enkel, supergod rätt som jag gör ganska ofta. Som vanligt när det gäller mig, så har jag inga exakta mått utan jag "känner av" hur mycket av ingredienserna jag ska tillsätta, beroende på hur många som ska äta.

1 grillad kyckling
Wokgrönsaker
Vitlök
Salt
Cayennepeppar
Ca 3 dl Grädde
Soja
Champinjoner (färska eller på burk)

Bena ur kycklingen och dela i mindre bitar.
Fräs champinjonerna en stund i smör tills de har vätskat av sig.
Ta upp dessa och fräs därefter grönsakerna i olja eller smör och pressa ner ca två vitlöksklyftor.
Häll tillbaka champinjonerna i pannan och tillsätt kycklingen.
Krydda med salt och cayennepeppar eller andra kryddor Ni gillar. Ibland brukar jag använda kryddmix för kyckling istället, den är också god och har lite sting i sig.
Häll över ca 3 dl grädde och tillsätt soja efter behag.
Låt alltsammans koka ihop en stund och ät detta tillsammans med ris eller pasta. Jag tycker att tagliatelle är godast som tillbehör.

Smaklig måltid!

lördag 25 juni 2011

Vassholmen

Den här dagen började med härligt solsken och allt eftersom har det dykt upp mer moln på himlen och nu regnar det. Jag hoppas att det är tillfälligt eftersom vi är några tjejer som har tänkt gå ut ikväll och ha det lite skoj på mysiga Vassholmen. Det är så roligt att de ordnar lite festligheter där eftersom miljön är härlig och stämningen brukar bli så gemytlig. För Er som inte vet vad Vassholmen är, kan jag berätta att det är en liten holme mitt i Kalixälven med en fantastisk kulturmiljö. Där finns ett flottningsmuseum i det s k Tingshuset som berättar om den intensiva tiden med flottningen och timmersorteringen i Kalix älv. Den pågick fram till 1977 då verksamheten upphörde. Numera är det ett populärt utflyktsmål där det sommartid finns café, fotoutställningar, konstutställningar, teaterföreställningar m m. För Er som aldrig varit där rekommenderar jag ett besök.

Jag älskar att strosa på gamla platser där man kan känna historiens vingslag och få en inre bild av hur det såg ut, känns lite sorgligt på något konstigt sätt. Det är så spännande att gå in i gamla byggnader och titta på gamla saker och få en känsla av hur livet kunde se ut för en familj för mycket länge sedan. Det var inget lättsamt liv de levde, så långt från vår tids bekvämlighet med tvättmaskiner, diskmaskiner, bilar o s v. Dessutom hade många stora familjer med 7-8 barn på en liten boendeyta. Oftast jobbade bara mannen och kvinnan var hemma och tog hand om barnen och skötte markservicen, det var liksom självklart. Det var slitsamt för de män som kom från arbetarklassen, långa arbetsdagar och hårt kroppsarbete. Jag undrar hur många av kvinnorna som skulle ha föredragit att arbeta om det som idag funnits pappaledighet. Frågan är ändå; Var livet bättre förr? 

torsdag 23 juni 2011

Laxrulltårta

Eftersom det är midsommar tänkte jag dela med mig av receptet till en mycket god laxrulle som jag brukar göra.

125 g smör
3 dl mjölk
2 dl mjöl
1 tsk salt

Koka upp detta och låt det svalna helt.
Tillsätt tre ägg (rumsvarma) och vispa ihop.
Bred ut på bakplåtspapper och grädda i 200 grader ca 15-20 minuter.
Låt kallna.

Fyllning
125 g gravad lax (finhackas)
3 hårdkokta ägg (finhackas)
1/2 dl dill (det går bra att ta mindre om man vill)
3 msk purjolök (finhackas)
2 dl creme fraiche
3 msk majonäs
2 tsk citronpeppar

Rör ihop fyllningen och bred ut på den gräddade kakan.
Rulla ihop som en rulltårta.

Ät och njut!

tisdag 21 juni 2011

Regn och barnbarn

Regnet det bara öser ner och jag blir så våt om både skor och strumpor...... ja den gamla slagdängan passar ju bra dagar som denna. Det regnar hela tiden utan uppehåll och det skapar problem när jag ska handla p g a att jag inte har någon bil när min sambo jobbar. När han jobbar eftermiddagspass och börjar tidigt dagen efter, så sover han i Sunderbyn för att spara in en resa. Det gör ju att jag blir billös den tiden och normalt sett är det inga problem. Jag har ju nära till affärerna och dessutom en cykel, men såna här dagar är det inte kul. Nåja, jag är ju inte gjord av socker som tur är :=)

Igår var jag och såg efter mitt barnbarn medan hennes föräldrar jobbade. Oj, oj vad detta barn är full av energi! Hon är så snäll och älskar när man sätter sig på golvet med henne och leker, då känner hon att hon har full uppmärksamhet och det gillar hon skarpt.

Det är så fantastiskt att se hur mycket som händer i hennes utveckling för varje gång vi ses. Hon lär sig nya ord, får nya tänder, gör någon ny grimas o s v. Vet ni vad? För första gången hörde jag henne säga farmor på sitt eget gulliga sätt. Vi satt vid köksbordet och samspråkade och i vanlig ordning kommer det en massa olika läten från denna lilla dam, hon pratar väldigt mycket på sitt eget språk :=) Jag bad henne säga farmor och vips kom det ett ord som liknar mamma men lät nåt i stil med "famma".  Hon är så framåt för sin ålder och kan redan så mycket saker. Jag tycker att min son och svärdotter är så fantastiskt duktiga med henne trots att det är deras första barn. De är så kloka och sunda i det de gör med och för denna lilla dam och jag är väldigt stolt över dem.




måndag 20 juni 2011

Jordgubbspaj

En mycket god paj som ska ätas kall och den är också min svärdotters favorit.

100 g smör
1 1/2 dl socker
1 ägg
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Blanda ihop ingredienserna och tryck ut degen i en pajform.
Skiva ca 250 g jordgubbar på.

Blanda:
3 dl gräddfil
1 ägg
2 tsk vaniljsocker
1 dl strösocker

Häll blandningen över jordgubbarna och grädda i 200 grader ca 30 minuter.
Servera med marzánsås eller grädde till.
Givetvis går det bra att byta ut jordgubbarna mot blåbär, hallon o s v.

Ananaspaj

Ett recept på en mycket omtyckt paj. Den är verkligen jättegod och en favorit hos min son.

3 dl mjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
150 g smör (smält)

Fyllning:
1 brk krossad ananas (silad)
1 ägg
1 creme fraiche
1/2 dl socker
2 tsk vaniljsocker

Tryck ut pajdegen i formen och ställ den kallt en stund.
Rör ihop fyllningen och häll i pajskalet.
Grädda långt ner i ugnen, 175 grader ca 30 minuter.

Mot fästingar och mygg

Här kommer ett tips som ska hjälpa mot fästingar och mygg.

Koka 1 dl vatten med en halv burk torkad timjan.
Låt blandningen svalna, pressa i en citron och häll upp i en sprayflaska.

Klart!

söndag 19 juni 2011

Förhindra maskor i strumpbyxorna

Jag fick ett väldigt bra tips av min dotter vad gäller strumpbyxor. Eftersom jag använder dessa ganska ofta så vet jag hur förargligt det är när det blir en liten maska när man drar på sig dessa.

Hon brukar spraya dem med hårspray innan hon drar på dem och ytterligare en gång när de väl sitter på benen. Är du känslig för lukt kan du välja ett hårspray som inte dammar så mycket när du sprayar.
Det fungerar toppenbra!

lördag 18 juni 2011

Avbrutet läppstift

Har läppstiftet gått av? Hetta upp de båda ändarna och pressa dem mot varandra. När de sitter ihop ordentligt lägger du läppstiftet i kylskåpet en stund.

Färdig att användas igen!

Stearinfläckar

Har du fått stearin på duken eller på någon annan textil som är omöjligt att få bort? Jag brukar göra så här:

Skrapa bort det stearin som går att ta bort, ibland hjälper det att lägga textilen i frysen en stund innan du skrapar. Använd smörpapper och lägg en bit under tyget och en bit ovanpå tycket. Ta strykjärnet och stryk sakta över stearinfläcken tills all stearin är borta.
Det som nu återstår är en fetfläck och den tar du bort med "Ta bort" vid nästa tvätt.

KLART!

Semester

Tänk vad fantastiskt härligt att jag har semester nu! Jag skulle vilja frysa tiden en stund och bara njuta av tanken att hela semestern är framför mig. Det brukar i regel ta 1-2 veckor innan man har landat i sig själv och kan känna sig avslappnad. För första gången sen Thomas flyttade till Kalix, ska han nu ha en hel semester och det känns riktigt bra. Nu kan vi göra saker tillsammans och bara njuta av tillvaron. Jag tycker att det är viktigt att inte ha för stora krav på semestern och tro att man ska hinna göra så mycket, då blir man grymt besviken. Den bästa avkopplingen är att ta dagen som den kommer och göra det man känner för. Vi har åtminstone en resa inplanerad och den bär till Östersund där Thomas har sin släkt och sina barn. I mitten av juli får vi besök av hans bror och svägerska, det ska bli trevligt att få umgås med dem under några dagar. Jag kommer även att låna mitt barnbarn lite nu och då och bara ha henne i min närhet och få rå om henne helt och hållet.

Idag har jag varit och köpt plantor till balkongen, det är en vånda varenda år vilka sorter jag ska välja. Oftast slutar det med de jag alltid brukar ha, nämligen petunior. De växer så bra och finns i fina färger och i år har jag valt den mindre sortens petunior som ser ut som små karameller. Jag blandar vita, lila, rosa o s v och det brukar bli så fint när de börjar växa. Vilken skillnad det är att köpa plantor till en balkong respektive till ett hus. Jag la ner många hundralappar varje år vid den här tiden när jag bodde i hus. Det behövdes hängamplar, i urnor, i själva blomlandet som utfyllnad och på olika ställen både på fram- och baksidan av huset. Visst är det ett riktigt projekt innan man har fått ut alla blommor men det blir ju så fint sen. Ibland saknar jag att ha en trädgård men oftast känns det skönt att bara ha balkongen att tänka på.

Nu blir det snart middag, gubben är i full färd med att förbereda den och jag ska alldeles strax hjälpa honom. Idag blir det grillat med klyftpotatis, alltid en höjdare. Hoppas att Ni alla har det bra där ute i stugorna. Njut av dagen och var rädda om varandra!

tisdag 14 juni 2011

Värkande muskler

Det är nu några dagar sedan jag har haft tid att skriva, det får jag be om ursäkt för. Tiden har liksom inte räckt till. Nu börjar det kännas lugnare i min stressade kropp med tanke på att det bara återstår två dagar innan den efterlängtade semestern.  Det är verkligen jobbigt att ha problem med värk i nacke, skuldror och rygg. Jag blir så väldigt trött ibland, får en trötthetskänsla som gör att jag måste lägga mig ner bara några minuter och blunda. Givetvis är det musklerna som är spända och därigenom orsakar det den här förlamande tröttheten. Det är inte så lätt för andra att sätta sig in i hur det känns att ha de här problemen eftersom det inte syns utanpå. När man vaknar flera gånger under natten för att armarna har domnat bort och därigenom aldrig känner sig utsövd. Jag kan heller inte sova speciellt länge på morgonen och om jag gör det så är jag lätt illamående när jag vaknar och har ont överallt. Kanske det är ålderdomen som spökar :=)

Jag är inte den personen som klagar mycket och jag är heller aldrig sjukskriven, men det innebär inte att jag alltid mår bra. Vissa dagar mår jag sämre och känner mig ledsen fast då är det bara mina närmaste som märker det. Det brukar synas i mina ögon när jag har ont, när det känns som tandvärk i musklerna. Massage hjälper bra när det är som värst, min sambo brukar massera mig ibland men egentligen skulle jag behöva gå kontinuerligt och få massage för att känna mig pigg. Den här problematiken är nog lite ärftlig eftersom min mamma också har samma besvär, men min förhoppning är att det nu ska bli bättre när jag tränar på gymmet. Jag vill i alla fall försöka göra det jag själv kan för att må bättre. Har Ni själv liknande problem? Dela gärna med Er om Ni vill.
Ha en fin dag!

Jag visar här en bild på hur min rygg ser ut när blodcirkulationen fått fart efter en stunds massage av min sambo, det syns tydligt var mina onda punkter sitter.

onsdag 8 juni 2011

Studentvecka

Studentvecka och ett helt fantastiskt väder! Det är väldigt mycket nu för de föräldrar som har studenter och även för studenterna själva. Det ska fixas kläder, handlas, göras olika uppdrag, planeras o s v. En rolig tid på många sätt och vis men också en mycket kostsam tid. När man som jag är mitt uppe i detta så tänker jag på de som är ensamstående och ska klara allt det här själv. Jag vet ju hur mycket pengar det handlar om och ändå har min och min sambos dotter valt att inte gå på balen. Det valet gjorde de helt själva och vi har verkligen inte påverkat dem på något sätt i någon riktning. Jag betonade att de skulle tänka sig för ordentligt så de inte ångrar sig senare, men de är helt säkra på sin sak. Vi var givetvis nöjda över deras beslut eftersom balen brukar bli kostsam för en flicka med tanke på balklänning, skor, hår, naglar, smycken o s v. Dessutom kostar kuvertavgiften 600 kronor för maten och en välkomstdrink, hutlöst tycker jag. Varför ska allt vara så dyrt?

För en av mina vänner blev det inte så höga kostnader när hennes döttrar tog studenten. Svärmodern åt en av tjejerna, sydde balklänningen och min vän gjorde dotterns hår som blev lika bra som att hon varit till frisören. Sminket fixade de också själva. Det går att få det billigare och oftast blir det lika snyggt som om du lagt ner tusentals kronor på kläder, hår, naglar och smink. Personligen tycker jag att det enkla och stilrena är det absolut snyggaste, det behöver inte vara så mycket för att vara vackert.
När vi hade påskdans på skolan hade en av eleverna en så fantastiskt söt klänning som jag föll för på en gång. Den var väldigt enkel, rak, fint skuren och med en liten slits på ena sidan, Jag var helt enkelt tvungen att fråga henne var hon hittat denna fina klänning. Hon skrattade och sa att det var hennes mormor som haft den på 60-talet. Tänk vad roligt för denna tjej att kunna ha en klänning som hennes mormor haft i sin ungdom. Vilken tur att det finns mormödrar som sparar sina kläder under så lång tid :=)

Nu önskar jag alla studenter en fantastisk avslutning på deras gymnasieår. Njut av tiden, lev och må, ha kul, skratta och känn hur härligt det är att leva!

måndag 6 juni 2011

Pastalåda

Den här rätten gillar min son väldigt mycket. Jag har inga exakta mått på något så det är svårt att säga till hur många lådan räcker. När jag gör den här rätten så använder jag mig av den lilla långpannan, då brukar det även räcka till att frysa in några portioner. Minska på köttfärsmängden om Ni vill göra en mindre sats.


Ca 800 g köttfärs
1 brk creme fraiche
Lök
Vitlök
Tomatpuré och ketchup
Salt och Peppar
Cayennepeppar
Mjölk
Ostsås
Pasta (typ snäckor eller liknande)
Riven ost

Fräs köttfärsen och tillsätt därefter löken och vitlöken och låt de fräsa med. Salta, peppra och stänk över lite cayennepeppar. Häll i creme fraiche och vispa därefter ihop mjölk och mjöl och häll även detta i köttfärsen. Mängden mjöl och mjölk får ni prova Er fram med men se till att såsen blir krämig och ganska tjock. Tillsätt tomatpuré och ketchup. Smaka av ifall Ni behöver salta eller peppra mer.
Gör egen ostsås eller köp en förpackning ostsås om Ni inte vill göra egen.
Koka pastan och glöm inte att salta i vattnet.
Smörj lilla långpannan och varva pasta, köttfärssås och ostsås 2-3 varv.
Strö riven ost över och gratinera i 225 grader.
Ät en grönsallad till.

Smaklig måltid!

söndag 5 juni 2011

Kasslerlåda

En väldigt enkel och god låda som inte tar lång tid att göra.

Kassler
Röd och gul paprika
Champinjoner (helst färska men det går bra på burk också)
Vitlök (2 klyftor)
Gul lök
5-6 dl grädde
Tomatpuré (efter tycke och smak)
Riven ost (en påse)

Skär kasslern i skivor och bryn de i stekpannan. Lägg över skivorna i en ugnsform.
Skär paprikan i strimlor och champinjonerna i mindre bitar. Hacka löken. Fräs allt i stekpannan en stund och pressa över vitlöken. Häll blandningen över kasslern.
Vispa ihop grädde och tomatpuré och häll detta över kasslern och grönsakerna.
Strö riven ost över och gratinera i 225 grader tills osten fått en fin färg.
Ät ris till.

lördag 4 juni 2011

En stuga

Jag gillar lugnet en tidig helgmorgon när solen skiner och det mesta inte har startat igång ännu. Jag får tid att tänka lite i lugn och ro och ladda batterierna inför dagen. Igår var jag och min sambo på väg att hälsa på en f d granne som köpt hus nära älven. Vi visste på ett ungefär hur vi skulle köra av den beskrivning han lämnat, så vi var ganska säkra på att hitta. Nu visade det sig att det inte var så enkelt. Vi irrade runt på alla tänkbara avfarter och småvägar, frågade en äldre dam och två yngre personer men de kände inte till namnet på den vi skulle till och visste inte var huset ligger. Något telefonnummer till personen ifråga hade vi inte heller så vi var tvungen att ge upp. Däremot fick vi se en hel del fantastiska lägen på både bostadshus och stugor. Den äldre damen vi frågade om vägen, hade ett helt underbart sommarhus. Ett väl renoverat gammalt hus som ser ut som en variant av en Norrbottensgård. Hon berättade att hon bor inne i samhället men är där ute hela sommaren och huset hade hennes släkt haft. Tomten var stor och läget var fint och hon sa att så småningom kommer hon att sälja huset (Det är inte stugan på bilden nedanför) :=)




Det finns så otroligt många fina ställen här i kommunen och de allra bästa går oftast i arv. Flera av mina bekanta har stugor på platser som är helt fantastiska på sitt sätt. En av dem har stugan alldeles vid havet och nära en badstrand. Dessutom har de en egen liten sandstrand nedanför stugan där de kan ligga och njuta av tillvaron om de har lust med det. Det är så idylliskt och fint där, ett riktigt drömställe. Ett annat par av våra vänner har stugan ute till havs på en holme, inte långt från fastlandet. Där har de bl a byggt en jättefin bastu. Även det är ett riktigt drömställe för en stugälskare.

Jag är verkligen sugen på att skaffa stuga. När man bor i lägenhet så är längtan efter en stuga betydligt större än när man bor i hus, i alla fall för mig. När jag var gift hade vi både hus och stuga och det var inte någon höjdare alls tycker jag. Saker skulle göras på två ställen och det skapade stress istället för avkoppling. Nu kan säkert många som har hus och stuga, hantera det på ett bra sätt men för mig kändes det inte bra. Jag älskade att vara i stugan men funderade ofta på vad vi behövde göra i huset innan semestern var slut. Det gäller att kunna koppla bort sådana tankar om man ska kunna njuta fullt ut, annars förtar det en stor del av glädjen att ha en stuga.
Till alla Er som har förmånen att äga en stuga: Njut och ta tillvara på den tid som nu kommer!

torsdag 2 juni 2011

Ugnsstekta rotsaker

Det är så gott med ungsstekta rotsaker och ett utmärkt val till grillat eller en god köttbit.

Valfria mängder av:
morötter
potatis
palsternacka
röd eller gul lök
vitlök
olivolja
salt

Gör så här:
Skala potatis, morötter och palsternacka. Skär dessa i ca 1cm breda strimlor av lagom längd. Skala rödlöken och skär den i klyftor. Hacka vitlöken i små bitar eller pressa den över rotsakerna.
Lägg allt i en oljad form. Ringla eller spray olja över. Salta och rör om.
Ställ in i mitten av ugnen 215°C i 20 minuter.
Rör om och salta. Häll ev. på mer olja om det ser torrt ut.
Låt stå ytterligare 20 minuter i ugnen.

onsdag 1 juni 2011

Grillade champinjoner med ostfyllning

Jag åt detta förra gången jag grillade och det var utsökt gott!

Färska stora champinjoner
Ädelost eller gorgonzolaost
Bacon

Nyp eller skär bort foten på champinjonerna och fyll med osten, snåla inte.
Rulla en eller två baconskivor runt varje champinjon och fäst med tandpetare.
Grilla runt om.

Smaken blir fantastisk!

Evelina

Det är knappt jag förstår det själv, men nu är jag ledig i fem dagar och det känns hur underbart som helst. Jag vet att dessa dagar inte blir några lata dagar för min del, det är så mycket som ska förberedas och ordnas inför studenten nästa fredag. Känslan av att inte behöva stressa upp på morgonen och göra samma procedur som jag gör vareviga morgon, den är guld värd. Jag tillhör dessutom den kategorin människor som måste ha god tid på mig. Min sambo förstår inte varför jag som har så nära till jobbet, inte kan sova till klockan sju när jag börjar klockan åtta. Om jag försover mig och vaknar klockan sju, då går det jättebra att hinna. Eftersom jag hatar att stressa på morgonen så stiger jag hellre upp klockan sex och kan i lugn och ro göra mig klar och det konstiga är att jag inte har någon tid över alls.

                      Evelina med ljusare hår, normalt sett är hon mörk

Det känns väldigt underligt att mitt minsta barn är så stor nu att hon ska ta studenten. Min älskade lilla flicka som nyss var en liten tjej som älskade Godzilla, helst då de riktigt gamla japanska filmerna med gamla Godzilla :=) Jag vet inte vad som fascinerade henne med detta japanska monster, men hon formligen älskade att se dessa filmer. Hon försökte givetvis ihärdigt att hjärntvätta sina kompisar med filmerna, fast de flesta hade liksom inte förstått tjusningen med dem. Dessutom hade hon en leksaksgodzilla som hon älskade och som hon fortfarande har kvar. Den ville hon givetvis leka med tillsammans med kompisarna, men jag tror inte att de var lika ivriga att göra det.

Evelina hade väldigt långt och vackert mörkt hår när hon var liten, ända ner till rumpan. Detta hår tyckte alla om att ta på och beundra, men Evelina avskydde när alla skulle peta i håret och så småningom ville hon klippa sig. Hennes största önskan var att få klippa håret kort men det ville inte jag. Hon tjatade och tjatade och till slut gick jag med på att hon fick klippa sig, men inte alltför kort. Sagt och gjort, hon klippte sig så håret gick ner till mitten av ryggen, det tyckte jag fick räcka fast Evelina hade velat ta mer. Min dåvarande granne som har en jämnårig flicka, fick bli den första att tala om hur "kort" hår hon hade. - Men oj Evelina vad du har kort hår! Det är ju jättekort! sa grannen. Gissa hur lycklig hon var åt den kommentaren? Hon slängde med håret för att visa hur "kort" det var :=) Jag och grannen fick skratta många gånger åt detta. Vanligen brukar ju flickor vilja ha långt hår men här var det precis tvärtom :=) Genom åren har både längden och färgen ändrats många gånger.
När man har barn så finns det så väldigt många historier att berätta och längre fram kommer jag att berätta fler episoder ur mina barns liv.