Alla vet vi ju att livet består av både upp-och nergångar, ibland är det mycket neråt och man tycker att allt är pest och pina. Sen kommer det en uppgång som gör att allt känns mycket lättare, både jobbet och privat. Jag har haft en lång nergång från försommaren fram till sensommaren, men nu känner jag hur livet håller på att återvända och jag känner mig gladare och mer nyfiken på tillvaron. När man är mitt i en nergång så känns det som att all världens sorger vilar på ens axlar, men på något sätt så tar man sig ut på andra sidan förhoppningsvis klokare och med en ny syn på saker och ting. Jag har lärt mig en hel del, vissa saker hade jag kunnat vara utan, men det goda har varit att det har gett mig ett vidare perspektiv och en insikt som jag kanske inte hade fått annars. Som talesättet säger: "Inget ont som inte har något gott med sig". Jag har verkligen fått erfara vilka vänner som har funnits där och jag kan inte nog betona hur viktigt det är att ha någon som man verkligen litar på och kan utelämna sig till. Just att få prata med någon när allt känns tungt och man inte ser riktigt klart, är så oerhört viktigt eftersom det ger nya infallsvinklar på problemet och det känns oerhört skönt att bara få dela tankarna med en annan person. Förnuftet talar ett språk och ens känslor ett helt annat och förnuftet har oerhörda problem att sätta sig över känslorna men allt måste få ta den tid det behöver för att hela. Idag är jag ganska tillfreds med mitt liv, jag ser med spänning fram emot vad som komma skall och jag njuter av tillvaron, livet är ju så fantastiskt härligt!
