Jag vet inte om det bara är jag som upplever att det ligger något melankoliskt över sommarens slut och höstens intågande. Jag funderar mycket på allt som är och allt som har varit, men det är så jag är som person. Det känns lite sorgligt på något sätt även om hösten är fantastisk i sig. Jag tror att mycket beror på att vi människor lever upp under sommaren, vi lever ett annorlunda liv jämfört med de andra årstiderna. Alla vistas mycket utomhus och det blir sena kvällar, mycket umgänge och en relativt stressfri tillvaro. När allt detta tar slut känner man sig lite sorgsen även om kroppen och knoppen har fått vila. Jag har genom åren lärt mig att inte ha så stora krav på att det ska hända så mycket under sommaren, det tror jag är bästa sättet att få maximal vila. För mig är inte semester att resa hela tiden, än hit och än dit. Jag vill ha lugn och ro och absolut inte stressa runt på en massa ställen. Jag läste någonstans att det är flest skilsmässor efter sommarens slut. För många blir semestern en besvikelse, kanske vädret inte har varit bra, ekonomin tillåter inga extra utsvävningar, saker som familjen lagt locket på kommer upp till ytan och det blir bråk.
Bilden tagen från Google
Sen finns det ju de som inte klarar av att bara vara under sin semester, de måste resa och vara igång hela tiden. Vi är ju olika och tur är väl det men för mig och även för min sambo är semester att få ro i kropp och själ, att inte planera så mycket utan ta dagen som den kommer. Vi lever i en inrutad tillvaro resten av året så därför tror jag det är viktigt att under dessa veckor, få koppla bort rutinerna och göra det man känner eller inte känner för. Vi som bor här uppe i norr har ju haft turen att ha en så fantastisk sommar med sol de flesta lediga dagarna. Vilken njutning det har varit även om inte all växtlighet har mått så gott av detta. Nu ser jag fram emot fina höstdagar med klar luft, men även mysiga höstkvällar med tända ljus och lyktor. Alla årstider har sin egen tjusning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar