Egentligen är väl det inte en temperatur som vi är så ovan med här uppe, men det har varit så mild väderlek hittills i vinter så vi har inte riktigt vant oss. Vad gör man när kylan tränger sig på så här? Ja för min del blir det då inga utomhusaktiviteter som längre promenader med hunden. Stackars Charlie får nöja sig med kortare pink- och bajsrundor men istället brukar han få springa fritt där omgivningen tillåter och det är väl egentligen vad han gillar mest. En hund som Charlie kräver mycket motion för att må bra, han har en enorm energi som han behöver få utlopp för. Jag blir så glad när jag ser hur lycklig han är när han får fritt spelrum och får springa precis som han vill. Charlie är en fantastisk hund på alla sätt och vis, så otroligt snäll och fin.
När jag kom hem från jobbet funderade jag på om jag skulle baka något, men det infallet försvann lika fort som det kom. Ibland har man helt enkelt inte det minsta lust eller ork och idag var det en sådan dag även om tillfället hade varit utmärkt. Nästa tanke var om jag skulle sortera i mina bakrecept som ligger i påsar, ett projekt som jag tänkt på många gånger men aldrig kommit till skott med. Nääää....den tanken försvann lika fort som den kom, inte idag, orkar inte, får bli en annan dag :=) Kanske jag skulle passa på att färga håret...näää, det tar jag i morgon!
Jag läste tidningen, slötittade på "Från Lark Rise till Candleford" (med några bildavbrott) och plötsligt var det dags för middag och nu sitter jag här i soffan och skriver. Så var det med de nyttiga tankarna, de strandade i soffan med en trött och lite förkyld Monica. Jag kan inte påstå att jag mår illa, det känns faktiskt ganska bra att sitta här och skriva och lyssna på Spotify samtidigt som "Nordnytts" bilder rör sig där i bakgrunden. Den här tiden på året är de flesta ganska trötta och orkar inte så mycket efter arbetsdagens slut. Var och en känner bäst själv hur han eller hon laddar sina batterier. Att bara vara kan vara nog så bra....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar