Livets kontraster

Söndag eftermiddag och jag sitter här och tittar på reprisen av "Bonde söker fru". Av någon anledning så fascinerar detta program mig, varför vet jag inte :=) Mitt lilla barnbarn Elina har sovit här inatt, det är så roligt att få rå om henne och bara ägna sig åt henne helt och fullt. Hon är väldigt lättsam att ha och göra med, somnar direkt jag lägger henne och sover sen hela natten. Dessutom gillar hon att mysa. När jag hade bytt blöja på henne la hon sig i min säng, klappade på täcket och sa "myysa". Så klart att jag var tvungen att lägga mig bredvid henne en stund. Likadant i soffan; där ville hon sitta hos mig och "myysa". Hon är så otroligt mysig denna gumma!

Jag har även hälsat på min mamma idag på korttidsboendet där hon är. Det är en jobbig tid just nu, både för min mamma och för mig. De har konstaterat demens men det är något mer också som vi ännu inte vet. Hennes värden är dåliga och läkaren har beordrat röntgen av hjärna, lungor och mage så vi får se vad det säger. Det känns hårt att se sin mamma förändras så brutalt på så kort tid. Hon har alltid varit en pratglad, skojfrisk och social människa men av den personen finns inte mycket kvar. Försämringen har gått i rasande fart, på bara några månader har hon blivit så mycket sämre och det känns hårt. Jag har inte riktigt tagit till mig allt som hänt, har inte haft tid att känna efter p g a att det är så mycket runt omkring henne att ta hand om. I slutet på den här veckan har jag känt mig så ledsen och uppgiven. Jag tycker så otroligt synd om mamma när jag ser henne; de tomma ögonen, uppgivenheten, förvirringen och alla kilon hon tappat. Jag vill bara gråta, det känns väldigt tungt just nu.

Det här är två av livets kontraster; det fina och det sorgliga, allt har jag upplevt i dag och dessa händelser är saker som gör att man värdesätter det enkla i tillvaron. Jag är frisk och orkar finnas till för mina nära och kära, för utan dem vore livet väldigt tomt.

Kärlek till Er alla!